Vampyrernas värld kapitel 5
Kapitel 5
Jag och Emira öppnade försiktigt dörren till den långa men inte så vackra korridoren och smög sakta in. På väggarna hängde det tavlor som skulle föreställa dom kungarna som levde för ca 1000 år sedan. Den vita färgen som var målad på tapeterna i denna korridor och i närliggande salar höll på att lossna. Man kunde bara nudda lite med nageln så lossnade flera bitar samtidigt. Det dammade också mycket på grund av att tapeterna var mycket gamla. Vissa på Nattens hus var dessutom mycket allergiska mot damm. En av Emiras kompisar som heter Julia sprang i full fart mot oss genom korridoren och knuffade Emira så att hon föll mot det svartvita klinker golvet och förlorade medvetandet. Människan föll också mot golvet och när Julia märkte det så försökte hon få i sig några droppar blod, hon hade inte heller fått dricka på flera dagar. Jag såg vad hon försökte göra och försökte själv med att få henne att släppa människan. Men hon morrade ilsket och kramade bytet hårdare. Efter att hon hade morrat i 20 minuter gav hon upp, släppte människan och gick iväg med hungrande mage. Vi ska dela med oss av vårat byte senare på kvällen.
Jag och Emira öppnade försiktigt dörren till den långa men inte så vackra korridoren och smög sakta in. På väggarna hängde det tavlor som skulle föreställa dom kungarna som levde för ca 1000 år sedan. Den vita färgen som var målad på tapeterna i denna korridor och i närliggande salar höll på att lossna. Man kunde bara nudda lite med nageln så lossnade flera bitar samtidigt. Det dammade också mycket på grund av att tapeterna var mycket gamla. Vissa på Nattens hus var dessutom mycket allergiska mot damm. En av Emiras kompisar som heter Julia sprang i full fart mot oss genom korridoren och knuffade Emira så att hon föll mot det svartvita klinker golvet och förlorade medvetandet. Människan föll också mot golvet och när Julia märkte det så försökte hon få i sig några droppar blod, hon hade inte heller fått dricka på flera dagar. Jag såg vad hon försökte göra och försökte själv med att få henne att släppa människan. Men hon morrade ilsket och kramade bytet hårdare. Efter att hon hade morrat i 20 minuter gav hon upp, släppte människan och gick iväg med hungrande mage. Vi ska dela med oss av vårat byte senare på kvällen.
//Julia