Utseende :

Gepardens päls är prickig i svart och gulfärgad ton. Geparden är mindre än de stora fläckiga kattdjuren (av vilka den bara delar utbredningsområde med leoparden), endast 1,3 till 1,5 meter lång, och har "tårränder", det vill säga en mörk rand under ögat och regelbundna fläckar. Den mörka randen under och runt ögat är till för att dämpa solljuset så att den inte blir bländad då den främst jagar under dagen.

Geparden har långa, tunna ben och en smal kropp. Fotsulorna är tjocka och täckta med fjälliknande hud. Arten liknar mer en vinthund än andra kattdjur. Huvudet är litet och runt och svansen är lång. Geparden är ett av få kattdjur som inte kan dra in sina klor utan alltid har dem framme. Mankhöjden är 80 cm och vikten hos vuxna djur är runt 60 kg. Svansen blir upp till 81 cm lång.

Arten har förstorade näsgångar så att den får tillräckligt syre och energi när den springer fort. För samma syfte är även lungorna, bronker, hjärtat och binjurar större i jämförelse med övriga kroppen.

Förekomst :

Arten finns från Afrika till Mellanöstern och Asien, och det finns flera underarter. Tidigare fanns geparden i hela Afrika med undantag av skogrika områden i kontinentens centrum men idag förekommer arten bara söder om Sahara. Beståndet i Asien är nästan utdött.

Geparden är ett typiskt djur för savannen. Den föredrar regioner med högt gräs, som kan dölja den för bytesdjur, och kullar, som tjänstgör som utsiktspunkter. I områden med många träd och buskar har geparden svårt att uppnå tillräcklig hastighet under jakten.

Förut fanns det sammanlagt cirka 100 000 geparder i Afrika, södra Asien och Indien.

Levnadssätt :

Socialt beteende

Geparden är aktiv på dagen. På så sätt undviker den kontakt med mera nattaktiva rovdjur som lejon, leopard och fläckig hyena. De nämnda rovdjuren stjäl annars gepardens byten eller utgör en fara för gepardens ungar. Honor lever vanligen ensamma, med undantag av tiden när de uppfostrar ungarna. Hannar är däremot mera sociala än andra kattdjur. De lever i grupper av två till tre individer (vanligen bröder från samma kull). I sällsynta fall förekommer grupper med upp till 15 individer. Hannar och honor träffas bara för parningen och de skiljs kort efteråt. Individerna eller grupperna har revir som markeras med urin.

Fortplantning

Geparder blir könsmogna under andra levnadsåret. Efter dräktigheten som varar cirka 95 dagar föder honan en till åtta ungar (oftast tre till fem). Nyfödda ungar har på ryggen silvergråa hår som troligen utgör ett slags kamouflage. Honan måste ofta lämna sina ungar ensamma för att jaga. Hon har inte heller förmåga att försvara sina ungar när hon möter större rovdjur. Omkring 90 procent av alla nyfödda geparder faller offer för lejon eller andra predatorer. Geparder som överlever dessa kritiska månader kan bli upp till 15 år gamla.^[3]

En av deras farligaste fiender är lejonet, som mest brukar sikta in sig på att krossa gepardens huvud.

Jakt och föda

Arten har inte särskilt många olika byten. Den är ett rovdjur som mest jagar antiloper, men kan i sällsynta fall till och med fälla zebror. I östra Afrika jagar den nästan uteslutande Thomsongasell, Grantgasell och impala. Vanligen är bytet inte tyngre än 60 kg. Vid brist på föda jagas även harar, kaniner och fåglar.

För att hitta antiloper klättrar geparden ofta på träd eller termitstackar. Den smyger sig under jakten fram till bytet tills avståndet ligger mellan 50 och 100 meter. Sedan springer den med sin typiska snabbhet för att fälla bytet. Om geparden inte lyckas efter några hundra meter måste den leta efter ett annat byte. Trots allt sträcker sig jakten över en längre distans än hos andra kattdjur. Allmänt är 50 till 70 procent av alla försök framgångsrika. Inget annat rovdjur som jagar ensam är lika lyckosam, bara rovdjur som jagar i flockar når bättre resultat. Geparden kastar omkull bytet genom att springa mot extremiteterna. Sedan kvävs bytet med hjälp av tänderna som sätts i bytets strupe. Vanligen vilar geparden efteråt en stund men den kan inte vänta för länge om den inte vill förlora antilopen till andra rovdjur.

Systematik

Närbild på huvudet.

Gepard och människa

Kungsgepard, en av de bland kattdjuren vanligt förekommande färgvariationerna med melanistiska inslag

Under 1990-talet sköts en hel del geparder av bönder i Afrika, eftersom Får och Getter är lättfångade byten för geparder. I Namibia har man sedan några år prövat en ny, intressant metod att hålla geparder borta från tamboskap: specialtränade turkiska vallhundar av rasen anatolisk herdehund lever sida vid sida med getterna, och går ögonblickligen till attack mot geparder som närmar sig.

De till en början konservativa och skeptiska farmarna är nu genomgående positiva, och geparden ökar i antal i Namibia.

Geparder har länge varit ett tamdjur, och använts i antilopjakt.